... kan man göra något helt annat. Det blev så att jag gick till biblioteket och gjorde något jag inte gjort på många år. Jag strosade omkring och tittade på snurrorna, vände på böcker och läste baksidestexter och fastnade slutligen för Vad de döda vet av Laura Lippman. Det händer inte så ofta nuförtiden att jag läser den typen av spänningslitteratur. Det kändes riktigt bra. Hoppas den är bra.
Minimangarecensioner: Kijima-san & Yamada-san
3 dagar sedan
2 Comments:
Sådär gjorde jag förr, när jag var yngre.
Bara gick in på biblioteket och bläddrade lite i katalogen på någon dator.
Härligt.
Jag nästan bodde på biblioteken i min ungdom, det var fyra stycken jag besökte regelbundet. Jag saknar det ibland, men vissa omständigheter gör att biblioteken inte längre utövar samma lockelse. Men nog är det något visst med att hitta en bok som man inte ens visste fanns förren man såg den på snurran.
Post a Comment