Arinas egen lista

Då och då cirkulerar det diverse listor på bokbloggarna. De hundra bästa böckerna hit och dit och Alla måste läsa-listor. Jag måste erkänna att det oftast är väldigt få titlar jag har läst eller ens känner något intresse att läsa. Inte ens när de berör genrer som intresserar mig väldigt mycket kan jag pricka av så många titlar. Det beror kanske på att jag har dålig smak eller kanske helt enkelt på att sådana listor är subjektiva och att vi människor har olika smak. Jag hoppas på det senare.

Därför kommer här min egen lista över böcker. Det är inte nödvändigtvis de bästa böckerna jag har läst och absolut inte böcker jag tycker att alla borde läsa. Det handlar i stället om böcker som genom åren har berört mig, böcker som jag ofta återvänder till i tanken eller läsningen. Några titlar har jag bara läst en gång, kanske för längesedan, och det är möjligt att de inte platsar på listan efter en omläsning. Men den här listan är inte total eller absolut. Den kommer att förändras med tiden allteftersom nya berättelser tar sin plats i mitt hjärta eller jag läser om en bok och känner att den nog inte var så bra trots allt. Vissa titlar kommer jag inte ihåg just nu men det beror inte på att de inte var minnesvärda utan snarare på att jag inte går omkring och tänker på mina favoritböcker dagligen.

Alla böckerna på listan är böcker jag har älskat eller älskar och jag skäms inte för för någon av dem.

1. The Algebraist - Banks, Iain M
   
2. Kiln People - Brin, David
3. Sundiver - Brin, David
4. Startide Rising - Brin, David
5. The Uplift War - Brin, David
   
6. Böckerna om Jennings - Buckeridge, Anthony
   
7. Pesten - Camus, Albert
8. Songmaster - Card, Orson Scott
9. Downbelow Station - Cherry, C J
   
10. Cyteen - Cherry, C J
11. 2001 - ett rymdäventyr - Clarke, Arthur C
12. I lodjurets timma - Enquist, P O
    
13. Hästtämjaren - Farley, Walter
14. Double Star - Heinlein, Robert A
15. The Door into Summer - Heinlein, Robert A
    
16. Hur gick det sen? - Jansson, Tove
    
17. Strändernas svall - Johnson, Eyvind
18. Jurtjyrkogården - King, Stephen
19. Albert i Kalleby - Kirkegaard, Ole Lund
    
20. Biting the Sun - Lee, Tanith
    
21. Narnia-böckerna - Lewis, C S
    
22. Dreamsnake - McIntyre, Vonda N
    
23. Davy - Pangborn, Edgar
    
24. Åsnans Triumf men egentligen alla hans böcker - Price, Anthony
25. Pricken - Margret Rey
    
26. Vi måste ändå dö - Simak, Clifford D
    
27. De var som människor - Simak, Clifford D
    
28. Singularity Sky - Stross, Charles
    
29. Iron Sunrise - Stross, Charles
    
30. The Amulet of Samarkand - Stroud, Jonathan
    
31. The Golem's Eye - Stroud, Jonathan
    
32. Ptolemy's Gate - Stroud, Jonathan
    
33. Den hemliga historien - Tartt, Donna
    
34. Strandsatt - Vine, Barbara
    
35. En hondjävuls liv och lustar - Weldon, Fay
    
36. Röksvamp - Weldon, Fay
    
37. The Golden Age - Wright, John C
    

Jag ser att listan blev ganska kort med få författare, det kommer att ändras med tiden hoppas jag. Jag återkommer.

Perdido Street Station av China Miéville

Jag hörde talas om Perdido Street Station för många år sedan i en diskussion om något helt annat. Jag tror egentligen inte det sades så mycket om den men ändå väcktes en längtan att läsa den. Nu har jag gjort det.

Platsen är Staden New Crobuzon. Vetenskapsmannen Isaac Dan der Grimnebulin får ett uppdrag som kommer att få ödesdigra konsekvenser. Det är allt jag tänker säga om handlingen. Det är en berättelse som lämnar avtryck. Den värld Miéville målar upp i New Crobuzon är mörk. Den är skitig och obehaglig, rentav äcklig ibland. Den träffar mig i hjärtat och magen på ett sätt som nästan gör ont. Ändå är den en njutning att läsa.

I Bas-Lag, den värld där New Crobuzon befinner sig, tycks allt vara möjligt. Magi och teknik samsas om utrymmet och ingendera tycks ha övertaget. Tänk ut någon varelse eller företeelse, vilken som helst, och du skulle förmodligen kunna hitta den någonstans i Bas-Lag. Ibland, särskilt i början, tycker jag att det blir lite för mycket. Det känns som om alltför många fantasier och idéer trängdes så att det blir mindre trovärdigt. Jag måste dock medge att mina invändningar föll bort efter fortsatt läsning. Det finns en logik, en rytm och ett mönster som gör att allt i slutändan känns alldeles sant och äkta.

Språket är rikt och drabbande. Mitt ordförråd räckte inte till ibland men jag fortsatte bara att läsa. Att bry sig om att slå upp svåra ord skulle ha stört läsningen, ungefär som att få varje strof förklarad för sig medan man lyssnar på vacker men krävande musik. Språket är poetiskt och exakt. Vid ett tillfälle håller Isaac en föreläsning för sin uppdragsgivare och jag finner mig helt fängslad.

Det är en krävande berättelse. Det händer så mycket och ibland känns det ungefär som att titta på Lost. Fler och fler trådar vävs in och jag undrar hur det någonsin skall gå att knyta ihop allting. Miéville lyckas alldeles utmärkt med att samla upp berättelsen mot slutet och onödiga sidospår visar sig vara alldeles nödvändiga intrigdelar. Jag känner lättnad över att inte lämnas med alltför många frågor. Däremot lämnas jag med en känsla av sorg. Ett vemod drabbar mig när jag läst ut den sista meningen och jag undrar hur jag skall gå vidare härifrån.

Nya böcker

Ett besök i Göteborg brukar leda till ett besök i sf-bokhandeln och ett besök där leder oftast till inköp. Så också denna gång. Jag har en lång önskelista men den ligger naturligtvis kvar hemma. Jag kände dock att det var dags att fylla på sf-biblioteket så det blev dessa titlar:

Parable of the Sower av Octavia E Butler
Mainspring av Jay Lake
Pretender av C J Cherryh

Nu skall jag bara brotta ner mitt dåliga samvete också så kommer jag att må riktigt bra sedan.

Inte likt mig

Jag har packat med mig inte bara en utan två böcker på min Göteborgsresa. Annars har jag slutat släpa med mig någon bok eftersom jag aldrig hinner läsa ändå. Den här gången skall jag dock vara borta i en hel vecka och kommer kanske tillbringa en stor del av den tiden ensam. Så jag hoppas att jag i alla fall kommer att läsa en hel del i Perdido Street Station, och för säkerhets skull tog jag med en till.

Jag tänkte till och med packa ner ytterligare en bok eftersom jag är lite osäker på vad jag vill läsa sen men lyckades hejda mig. Jag har ju faktiskt tillgång till sf-bokhandeln här.

Besöksstatistik 2009

Det är dags att titta lite på besöksstatistiken för förra året. Jag tänker inte ange de sorgliga besökssiffrorna, däremot är det kul att se hur folk hittade hit.

Vad det gäller hänvisnings så toppas listan av blogger.com, följt av bokbloggar.nu. Sedan kommer subjektivaolivia.blogspot.com och boktimmen.blogspot.com som är några av mina trogna läsare, hoppas jag. På femte plats har vi pcgamer.se vilket kanske beror på att jag helt ogenerat gör reklam där så fort jag skrivit en ny recension.

Sedan har vi det här med sökord. Det är svårt att få någon riktig överblick eftersom vissa ord förekommer i så många kombinationer.

De mest använda sökfraserna:

• detektiven appleby 36
• rocky 10 år 24
  
• patrick rothfuss 21
• historikern 16
• berättarperspektivet 15

Om jag gör en sökning på vissa nyckelord får jag fram:

• appleby 67
• rocky 65
• biliotek 36
  
• det nya folket 30
• martin (endast george rr) 26

Smisk har halkat ner i listan med bara 13 sökningar under året. Jag tror ingen av dem hittade det de sökte.

Jag har haft besök från 37 länder. I topp ligger:

• Sverige
• Norge
• Finland
• Brasilien
• USA

Länge låg USA fyra på listan men en dag hände något konstig och Brasilien letade sig in på listan. Fråga mig inte hur eller varför.

2 år

Idag är det två år sedan jag lite trevande startade den här bloggen. Jag hade länge funderat på att börja blogga, skriva lite om livet i största allmänhet och uttrycka åsikter om det mesta. Men när min goda vän Olivia startade en bokblogg så tyckte jag det lät som en jättebra idé och försökte göra likadant. Jag älskar ju att läsa och det kändes förnuftigt att hålla sig till ett område.

Jag kan väl säga att det gick sådär. Jag upptäckte hur långsamt jag faktiskt läser och efter några månader hade jag gjort slut på alla andra litteraturfunderingar jag gick och bar på. Dessutom blev det en hel del tankar om om annat i livet också. Och på senare tid har inläggsfrekvensen sjunkit eftersom jag dels försöker hålla bloggen så litteraturrelaterad som möjligt och dels har fått andra intressen som tar en del av tiden och energin.

Jag har under åren funderat fram och tillbaka på om jag skulle göra lite förändringar och förnya mig lite, kanske byta layout. När det äntligen blev ett layoutbyte så blev förändringen inte så stor. Jag har upptäckt att jag gillar min lilla blogg som den är, med hemmagjord rubrik och allt,
och jag envisas med att fortsätta i samma spår. Det händer att jag läser ut en bok och ibland funderar jag lite runt läsning och litteratur, och jag hoppas att det finns några läsare som blir lite glada när det kommer en uppdatering. Jag blir det i alla fall och det är belöning nog.

2009 var året då

... vi miste vår älskade Ali.
... jag fick både golf- och tennisarmbåge.
... Jag lyckades sitta sönder en stol när vi var ute och festade.
... jag kissade på mig när vi var ute och festade (jag satte i halsen och hostade om någon undrar).
... jag tillbringade fyra dagar av min julledighet med att vänta på att elen skulle komma tillbaka.

Det var också det år då
... jag blev aktiv på PC Gamers forum, så aktiv att jag lyckades hamna i tidningen några gånger.
... jag äntligen gjorde slag i saken och byggde mig en dator.
... jag köpte Dragon Age Collector's Edition för 267 kronor.
... jag blev medlem i Catahya.
... jag gick på bloggträff på bokmässan.

Trots att jag fortfarande sörjer Ali djupt och att de senaste dagarnas strömavbrott har varit något av det jobbigaste jag varit med om så känns det ändå som att det har varit ett bra år. Vissa saker i mitt liv håller på att ordna upp sig och jag ser ganska ljust på framtiden.

Julkul

Det här är vad jag planerade att använda julledigheten till:

Men så fick jag det här:

Man kan nog säga att jag kommer att ha fullt upp de närmaste dagarna.

Några länkar och funderingar

Hans Persson på Du är vad du läser frågade för en tid sedan "Vilka författare definierar ditt läsande?". Det handlar alltså om författare man har läst allt eller nästan allt av. Jag funderade och kom fram till att det finns nog ingen författare som jag ens vill läsa allt av. Varje gång jag kom på någon så slog det mig att det var bara en specifik del av författarskapet som intresserade mig. Jag har till exempel läst hela Narnia-serien men känner ingen som helst dragning till Lewis övriga böcker. Förut läste jag allt av King men det var innan han slutade skriva skräck. Till och med favoritförfattare som David Brin och Orson Scott Card har skrivit böcker som jag inte alls vill läsa.

Det finns egentligen bara en författare som jag vill läsa och äga allt av och det är Anthony Price. Jag vet inte vad det säger om mig egentligen.

Senare frågade samme hans efter den mest älskade svenska boken. Men ingen är att man skall skicka sin lista på tio svenska favoriter för att han sedan skall kunna sammanställa resultatet. Man har året ut på sig. Jätteintressant, tänkte jag och satte mig att fundera. Bara för att upptäcka att jag knappt läser svensk litteratur. Visst har jag läst svenskspråkiga böcker i mitt liv, säkert fler än tio också, men jag kan bara komma på ett par som jag tyckte om. Om man skall få en lista på den mest älskade svenska boken så måste ju meningen vara att man skall rösta på böcker som faktiskt gav en något vid läsningen.

Det känns lite sorgligt att jag har så få titlar i minnet. Har jag läst få svenska titlar? Har jag dåligt minne? Tyckte jag inte de var bra? Jag förmodar att det säger mer om mig och mina läsvanor än något annat. Jag har några veckor till på mig att fundera så vi får väl se vad jag kan komma fram till.

Impulsköp

Jag har svårt att gå förbi när biblioteket säljer böcker. Är det gamla böcker så kan det vara någon favorit som måste räddas undan makuleringsdöden. Ibland är det sprillans nya böcker av det där lite udda slaget som biblioteken får lådvis varje år och inte alltid vill eller kan ta hand om.

Nu senast fick Golem av Gustav Meyrink följa med mig hem. Jag har en känsla av att det är en sådan där bok som blir stående oläst i hyllan, men titeln var i alla fall trevlig. Det blir min tredje Golem-bok, jag kanske skulle börja samla?