När jag arbetade på bibliotek en gång i tiden pratade vi ofta om kvalitet. Biblioteken skall hålla en viss kvalitetsnivå och det är inte alltid den stämmer överens med vad folk vill ha. Var drar man då gränsen?
Lyckligtvis är det en fråga som jag inte behöver bekymra mig särskilt mycket om. Nuförtiden köper jag de böcker jag vill läsa eftersom mitt bibliotek helt enkelt inte köper in särskilt mycket science fiction på engelska. Om jag var fantasy-fantast vore det kanske enklare för det översätts en hel del fantasy till svenska, och mycket är av en sådan kvalitet att biblioteken köper in den. Men jag är ganska ny på fantasy och jag föredrar dessutom att läsa på originalspråk så jag lånar av Olivia.
Men åter till det här med kvalitet. Det finns böcker som är riktigt illa skrivna. Där språket är outhärdligt slarvigt, personerna ointressanta eller (värst av allt) där författaren behandlar läsaren som en idiot. Sen finns de som får översvallande recensioner som får mig att känna mig som en idiot eftersom jag inte kan förstå vad som är så bra. Och så finns det allt däremellan.
De flesta jag känner tycker att science fiction är skräp, helt enkelt för att de inte kan förstå varför man skulle vilja läsa sig bort till andra världar. Men det är naturligtvis med SF som med all annan litteratur att det finns alla de sorter. Personligen tycker jag om ganska enkla inte alltför filosofiska berättelser. De får gärna innehålla nya idéer eller vara tekniska, men jag avskyr flum-SF. Den måste alltså inte vara särskilt djup men den måste gripa tag i mig. Naturligtvis är det bra om språket håller hög klass, men är det bara inte störande så tycker jag nog att själva berättelsen är viktigare.
God litteratur är alltså sådan litteratur som kan ge mig något. En känsla, en upplevelse, ett minne eller en stunds flykt från vardagen.
En penna ställer inga frågor om etik och moral
17 timmar sedan
5 Comments:
Jag tycker att det är rätt skönt att gilla litteratur som kulturmaffian ogillar. Det är lite rebelliskt.
Ja, jag är faktiskt ganska stolt över mitt SF-intresse.
"Om jag var fantasy-fantast vore det kanske enklare för det översätts en hel del fantasy till svenska"
Nja. Även om det översätts mer fantay än sf, så brukar många som läser mycket fantasy också gå över till engelska. En anledning är att då behöver man inte vänta lika länge på nästa del i de långa serierna, en annan är att den svenska fantasymarknaden är så begränsad. Det översätts rätt mycket, men allt är av samma sort. Mainstreamfantasy, typ. ;)
Som Maria säger. Se den här essän till exempel.
//JJ
Ni har naturligtvis rätt. När man jämför med originalutgivningen så är det bara en bråkdel som kommer ut på svenska. När jag arbetade på bibliotek så köptes det in en del fantasy, men det var egentligen bara några få författare med väldigt många titlar.
Post a Comment