Jag gjorde en spellista också

Som ett komplement till litteraturlistan har jag gjort en lista med minnesvärda datorspel som går att läsa här.

En hemsk årsdag

Jag kände mig så väldigt ledsen och matt på väg hem från jobbet idag. Tankarna vandrade till den hemska natten när allting förändrades med ett epilepsianfall.

Det var vår älskade hund Ali som drabbades och det blev extra otäckt eftersom han blev aggressiv efter anfallet och gick till attack mot oss. Det var en natt med snö och jag minns hur jag såg för mig hur snön färgades röd av hans blod när grannarna kom och sköt honom. Det blev inte riktigt så men slutade ändå med att vi förlorade Ali.

När jag kom hem idag kontrollerade jag datumet och det var precis ett år sedan. Det är som om min kropp minns händelsen trots att jag inte har tänkt på det på länge.

Arinas egen lista

Då och då cirkulerar det diverse listor på bokbloggarna. De hundra bästa böckerna hit och dit och Alla måste läsa-listor. Jag måste erkänna att det oftast är väldigt få titlar jag har läst eller ens känner något intresse att läsa. Inte ens när de berör genrer som intresserar mig väldigt mycket kan jag pricka av så många titlar. Det beror kanske på att jag har dålig smak eller kanske helt enkelt på att sådana listor är subjektiva och att vi människor har olika smak. Jag hoppas på det senare.

Därför kommer här min egen lista över böcker. Det är inte nödvändigtvis de bästa böckerna jag har läst och absolut inte böcker jag tycker att alla borde läsa. Det handlar i stället om böcker som genom åren har berört mig, böcker som jag ofta återvänder till i tanken eller läsningen. Några titlar har jag bara läst en gång, kanske för längesedan, och det är möjligt att de inte platsar på listan efter en omläsning. Men den här listan är inte total eller absolut. Den kommer att förändras med tiden allteftersom nya berättelser tar sin plats i mitt hjärta eller jag läser om en bok och känner att den nog inte var så bra trots allt. Vissa titlar kommer jag inte ihåg just nu men det beror inte på att de inte var minnesvärda utan snarare på att jag inte går omkring och tänker på mina favoritböcker dagligen.

Alla böckerna på listan är böcker jag har älskat eller älskar och jag skäms inte för för någon av dem.

1. The Algebraist - Banks, Iain M
   
2. Kiln People - Brin, David
3. Sundiver - Brin, David
4. Startide Rising - Brin, David
5. The Uplift War - Brin, David
   
6. Böckerna om Jennings - Buckeridge, Anthony
   
7. Pesten - Camus, Albert
8. Songmaster - Card, Orson Scott
9. Downbelow Station - Cherry, C J
   
10. Cyteen - Cherry, C J
11. 2001 - ett rymdäventyr - Clarke, Arthur C
12. I lodjurets timma - Enquist, P O
    
13. Hästtämjaren - Farley, Walter
14. Double Star - Heinlein, Robert A
15. The Door into Summer - Heinlein, Robert A
    
16. Hur gick det sen? - Jansson, Tove
    
17. Strändernas svall - Johnson, Eyvind
18. Jurtjyrkogården - King, Stephen
19. Albert i Kalleby - Kirkegaard, Ole Lund
    
20. Biting the Sun - Lee, Tanith
    
21. Narnia-böckerna - Lewis, C S
    
22. Dreamsnake - McIntyre, Vonda N
    
23. Davy - Pangborn, Edgar
    
24. Åsnans Triumf men egentligen alla hans böcker - Price, Anthony
25. Pricken - Margret Rey
    
26. Vi måste ändå dö - Simak, Clifford D
    
27. De var som människor - Simak, Clifford D
    
28. Singularity Sky - Stross, Charles
    
29. Iron Sunrise - Stross, Charles
    
30. The Amulet of Samarkand - Stroud, Jonathan
    
31. The Golem's Eye - Stroud, Jonathan
    
32. Ptolemy's Gate - Stroud, Jonathan
    
33. Den hemliga historien - Tartt, Donna
    
34. Strandsatt - Vine, Barbara
    
35. En hondjävuls liv och lustar - Weldon, Fay
    
36. Röksvamp - Weldon, Fay
    
37. The Golden Age - Wright, John C
    

Jag ser att listan blev ganska kort med få författare, det kommer att ändras med tiden hoppas jag. Jag återkommer.

Perdido Street Station av China Miéville

Jag hörde talas om Perdido Street Station för många år sedan i en diskussion om något helt annat. Jag tror egentligen inte det sades så mycket om den men ändå väcktes en längtan att läsa den. Nu har jag gjort det.

Platsen är Staden New Crobuzon. Vetenskapsmannen Isaac Dan der Grimnebulin får ett uppdrag som kommer att få ödesdigra konsekvenser. Det är allt jag tänker säga om handlingen. Det är en berättelse som lämnar avtryck. Den värld Miéville målar upp i New Crobuzon är mörk. Den är skitig och obehaglig, rentav äcklig ibland. Den träffar mig i hjärtat och magen på ett sätt som nästan gör ont. Ändå är den en njutning att läsa.

I Bas-Lag, den värld där New Crobuzon befinner sig, tycks allt vara möjligt. Magi och teknik samsas om utrymmet och ingendera tycks ha övertaget. Tänk ut någon varelse eller företeelse, vilken som helst, och du skulle förmodligen kunna hitta den någonstans i Bas-Lag. Ibland, särskilt i början, tycker jag att det blir lite för mycket. Det känns som om alltför många fantasier och idéer trängdes så att det blir mindre trovärdigt. Jag måste dock medge att mina invändningar föll bort efter fortsatt läsning. Det finns en logik, en rytm och ett mönster som gör att allt i slutändan känns alldeles sant och äkta.

Språket är rikt och drabbande. Mitt ordförråd räckte inte till ibland men jag fortsatte bara att läsa. Att bry sig om att slå upp svåra ord skulle ha stört läsningen, ungefär som att få varje strof förklarad för sig medan man lyssnar på vacker men krävande musik. Språket är poetiskt och exakt. Vid ett tillfälle håller Isaac en föreläsning för sin uppdragsgivare och jag finner mig helt fängslad.

Det är en krävande berättelse. Det händer så mycket och ibland känns det ungefär som att titta på Lost. Fler och fler trådar vävs in och jag undrar hur det någonsin skall gå att knyta ihop allting. Miéville lyckas alldeles utmärkt med att samla upp berättelsen mot slutet och onödiga sidospår visar sig vara alldeles nödvändiga intrigdelar. Jag känner lättnad över att inte lämnas med alltför många frågor. Däremot lämnas jag med en känsla av sorg. Ett vemod drabbar mig när jag läst ut den sista meningen och jag undrar hur jag skall gå vidare härifrån.