Jag kände mig så väldigt ledsen och matt på väg hem från jobbet idag. Tankarna vandrade till den hemska natten när allting förändrades med ett epilepsianfall.
Det var vår älskade hund Ali som drabbades och det blev extra otäckt eftersom han blev aggressiv efter anfallet och gick till attack mot oss. Det var en natt med snö och jag minns hur jag såg för mig hur snön färgades röd av hans blod när grannarna kom och sköt honom. Det blev inte riktigt så men slutade ändå med att vi förlorade Ali.
När jag kom hem idag kontrollerade jag datumet och det var precis ett år sedan. Det är som om min kropp minns händelsen trots att jag inte har tänkt på det på länge.
Spirou-skandal? Jajamensan!
2 dagar sedan
2 Comments:
Lille Ali, han var så rar, synd att det skulle bli sådär. En stor kram!
Det är alltid hårt att mista vänner. Om de har två eller fyra ben gör ingen skillnad.
Post a Comment