Bokrean var en gång i tiden en högtid, något man firade genom att svettig stå och trängas med många andra bokintresserade, försöka tränga sig fram till rätt bord eller hylla och slita åt sig det sista exet av den där efterlängtade boken. Jag har aldrig förhandsbokat någon titel, jag nöjde mig med att lusläsa katalogen och kryssa för. Själva trängseln och mödan var en del av det hela.
Det jag var mest intresserad av var fackböcker på engelska och romaner. Men jag brukade gripas av en kan vara roligt att ha-anda och plockade på mig allt möjligt. Kokböcker, ordböcker, bilderböcker och deckare, massor av deckare. Just spänningslitteratur och skräck var attraktiva av någon anledning. Hyllorna fylldes av böcker av favoritförfattare, men även sådant som verkade spännande. Där står de än idag, olästa. För det var något konstigt med reaböckerna. Dem äger jag ju och kan läsa när som helst, nej bättre att läsa den här nya som biblioteket just fick in.
Efter ett tag slutade rean intressera mig. Det var liksom ingen idé att köpa på sig en massa deckare som jag aldrig läser, deckare jag lika gärna kan låna på bibli0teket. Jag fortsatte att gå på rean i slutdagarna. Då när det var tomt på folk kunde jag gå runt i lugn och ro och hitta lite rester, sådant som ingen ville ha. Det fanns inte kvar några engelska konstböcker men risken var mindre att man drabbades av köpyra och gjorde av med en massa pengar.
Nu är det flera år sedan jag ens brydde mig om att göra det. Tittat i reakatalogen har jag inte gjort på jag vet inte hur länge. Det finns säkert böcker jag skulle vilja ha, men ekonomin räcker inte till åt en massa impulsköp. Det jag allra helst vill läsa finns ändå inte med på rean. Förra året hade jag vägarna förbi sf-bokhandeln under rean och köpte faktiskt en bok av en favoritförfattare. Den var inbunden och kostade bara 59 kronor vilket jag tyckte var ett bra pris. Jag gillar inte pocket nämligen. I år till och med förhandsbokade jag en bok på rean. Inbunden den också och av en författare jag är intresserad av. Det känns bra så.
Minimangarecensioner: Kijima-san & Yamada-san
3 dagar sedan
0 Comments:
Post a Comment