Jag har favoritförfattare. Författare vars böcker framkallar rysningar av förväntan bara jag tar i dem. Författare vars böcker jag måste äga för att kunna läsa dem om och om igen när jag känner för det. Författare som jag måste veta precis allting om ... eller vänta nu, det måste jag väl inte?
Faktum är att jag inte vet ett dugg om mina favoriter. Jag vet att Anthony Price är död, men det är allt.
Nuförtiden finns det ju ofta möjlighet att få veta det mesta. Många författare bloggar till exempel. Men jag finner oftast det de skriver ganska ointressant. Det står om boksigneringar och annat trist. Sen tillför det inget för min upplevelse av boken att jag vet var författaren bor eller hur han lever eller hur hans barndom var. Det har ofta liten relevans för den typ av böcker jag läser och som jag skrivit tidigare tycker jag inte heller om dokumentärromaner. Därför föredrar jag att inget veta, att helt förutsättningslöst få ta till mig texten och göra berättelsen till min.
Det finns faktiskt ett undantag. Jag vet en hel del om Orson Scott Card. Jag är inne på Hatrack River ibland och läser vad han skriver. Men det har också färgat min upplevelse av hans böcker på ett sätt som jag kanske kunde ha önskat att det inte hade gjort. Jag kan inte läsa en bok av honom nu utan att reflektera över hans religion. Det tar inte bort läsupplevelsen men gör att jag ser på den med andra ögon. Det är lite synd.
En penna ställer inga frågor om etik och moral
5 timmar sedan
3 Comments:
Jag håller med dig. Jag vet inte heller så mycket om mina favoritförfattare, och vill inte veta så mycket heller. Jag läser lite sporadiskt några författares bloggar, men det är allt.
Fast vissa böcker är det förstås lättare att förstå om man kan något om författarens bakgrund.
Nej, författare är inte särskilt intressanta och författarbloggar som handlar om deras liv är i regel inte roligare att läsa än andra dagboksbloggar -- för det mesta inte alls. Däremot kan författare förstås ha intressanta saker att säga om böcker, eftersom de förhoppningsvis är litteraturintresserade, men då är det ju i egenskap av litterkunniga människor, inte skönlitterära författare.
//JJ
Nej, det är bättre att de lägger energi på att skriva nästa bok än att försöka hålla läsekretsen uppdaterad om sina göranden och låtanden..
Post a Comment