The Amulet of Samarkand, The Golem's Eye och Ptolemy's Gate utspelar sig i ett nutida London styrt av magiker. Det är ganska mörk värld vi presenteras. Magikerna styr med järnhand, de vanliga människorna har ingenting att säga till om för det är ju självklart att de inte vet sitt eget bästa. Magikerna har egentligen inga egna förmågor utan utövar sin magi genom demoner och djinner som de åkallar. Ju bättre de är på denna åkallan desto mäktigare demoner kan de få hjälp av, men det är alltså mest en fråga om ritualer. Lärlingar får de genom att köpa barn från de vanliga människorna.
En sådan lärling är Nathaniel, en av böckernas huvudpersoner. Nathaniel är ingen hjälte av Harry Potter-typ. Han är självisk och, som det anstår en magiker, arrogant. Nathaniel drivs av hämndbegär att åkalla djinnen Bartimaeus. Så börjar ett samarbete drivet av rädsla och utpressning. Ingen solskenshistoria direkt. Men ack så rolig.
Bartimaeus är en helt underbar figur. Han är sarkastisk och elak, men i grunden ganska god. Han och Nathaniel tvingas samarbeta mot makthungriga politiker och motståndsrörelsen. Det är ruskigt spännande och väldigt roligt. Man får växelvis följa Bartimaeus och Nathaniel, och senare också Kitty, en ung kvinna i motståndsrörelsen.
Böckerna är ganska lättlästa och fria från språkliga konstigheter. De finns även utgivna på svenska så det finns ingen ursäkt att inte läsa dem.
Spirou-skandal? Jajamensan!
2 dagar sedan
1 Comment:
Jag är verkligen sugen på att läsa hela serien, älskade ju den första boken. Men det känns som höstläsning, så jag väntar ett tag (det var nog två år sedan jag köpte The Golem's Eye, så några månader till spelar ingen roll).
Post a Comment