1. Summer of Night av Dan Simmons var en riktigt trevlig bekantskap. Simmons byggde skickligt upp en hotfull stämning, lite på samma sätt som King gör när han är som bäst. Jag kommer definitivt att läsa mer av Simmons och har redan en bok som står och väntar i hyllan.
2. Staden som försvann av Stephen King. I den är vampyrerna riktiga vampyrer av det sär slaget som lurar i mörkret. Ingen romantik men de har tillräckligt många mänskliga drag för att vara riktigt skrämmande.
3. Jurtjyrkogården av Stephen King måste vara med för att det är den bok som har skrämt mig allra mest. Jag var rädd för min katt när jag hade läst den här boken. Hu!
6 Comments:
Här har jag aldrig varit förut :) Kul att träffa på en "ny" blogg. Stephen King är, enligt mig, skräckens mästare.
Staden som försvann är bra, men Jurtjyrkogården lyckades tyvärr aldrig riktigt vare sig engagera eller skrämma mig. Jag blev livrädd när jag såg filmen som liten, dock.
Monika: Du är så välkommen! King är en favorit men jag har inte läst honom under senare år för jag tyckte han blev lite tråkig.
Anna: Jag hade en katt på den tiden som var väldigt mycket för att spinna och mysa om kvällarna. Men när jag just hade läst det där avsnittet om katten som kom tillbaka och hade slutat spinna så valde lilla Hilda att sluta spinna hon också. Jag minns att jag lyfte upp henne och liksom ruskade på henne och sa: "Spinn, förbannade katt!"
Inte så vettigt, jag vet.
King har jag läst rätt mycket av, fast det var ganska länge sedan. Nuförtiden är jag så rädd...
Jag tycker han slutade vara otäck men har inte läst de senaste böckerna så han kanske har blivit det igen.
Åh, Staden som försvann är nog min favorit bland Kings böcker!
Post a Comment