Nackdelen med att läsa en riktigt, riktigt bra bok är att alla andra verkar futtiga och tama i jämförelse.
Spirou-skandal? Jajamensan!
2 dagar sedan
söndag 1 augusti 2010
Subscribe to:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om böcker, litteratur och läsning.
Favoritbloggar
-
-
Läst i oktober6 dagar sedan
-
Jag finns inte längre på Twitter1 vecka sedan
-
Nobelpriset 2024 till Han Kang5 veckor sedan
-
Finns det mer hård psykologi-science fiction?5 månader sedan
-
Läsantecknignar1 år sedan
-
Onaturlig död – Richard Shepherd4 år sedan
-
Fantastika 20186 år sedan
-
The Queens of Innis Lear6 år sedan
-
The Summer house av Christobel Kent7 år sedan
-
-
Sofi Oksanen: Norma7 år sedan
-
Books Of Doom8 år sedan
-
En påskhälsning8 år sedan
-
Bloggen har flyttat9 år sedan
-
-
Läst under 20149 år sedan
-
Annorlunda deckardebut10 år sedan
-
Code of Conduct11 år sedan
-
Extended vacation11 år sedan
-
Avsked11 år sedan
3 Comments:
I know. Samma sak gäller för riktigt bra spel. Sen när man försöker läsa om boken /spela om spelet så önskar man att man inte kom ihåg den för det blir aldrig riktigt samma sak som första gången om. ;/
Den här senaste var faktiskt en omläsning och den var till och med bättre än jag mindes och jag kom inte ihåg den rafflande upplösningen.
Ja, visst är det jobbigt? Och så försöker man hitta nåt som är lika bra men det går inte.
Post a Comment