Magix ställer frågan Är vampyrer bättre än Läckberg? Jag har också undrat lite över det där. Själv läser jag varken Läckberg eller Meyer men har däremot läst Harris och tänker läsa mer. Det mesta jag läser och älskar ligger knappast på någon hög litterär nivå men för mig handlar det om underhållning. Jag läser för att för en stund gå in i en annan värld och uppleva spännade saker som berör mig.
Ett dåligt språk är väldigt störande. Språket måste inte vara fantastiskt men det skall vara någorlunda korrekt och inte innehålla alltför mycket egenheter. Men ju bättre en berättelse är desto mer tolerant är jag. Att jag inte läser Läckberg eller Meyer beror på att deras berättelser inte utövar någon som helst lockelse på mig. Jag läser nästan aldrig svenska författare eftersom de skriver för nära min egen verklighet. Varför skulle jag då vilja läsa om äktenskapsbekymmer och kaffebryggande? Meyer ligger visserligen långt från verkligheten men berättelsen verkar vara på nivå med de där billiga kärleksromanerna som jag läste en period men växte ifrån när jag var femton.
Därför förvånas jag när så många faller för Meyer. Visst, språket är dåligt och berättelsen banal, men de är ju så fantastiska ändå, skriver de flesta bloggare. Varför? Har alla kvinnliga bloggare blivit femton år på nytt? Själv känner jag bara en stark irritation när jag hör berättas om Bella och Edward och har noga aktat mig för att ens ta i en Meyer. Tänk om jag också skulle drabbas.
Mitt snobbiga jag skulle nog gärna se ner på människor som läser både Läckberg och Meyer men jag är väl medveten om hur många som ser ner på mig för att jag läser sf. Så jag nöjer mig med att konstatera att det är inget för mig och att förundras att det är något för så många.
En penna ställer inga frågor om etik och moral
3 timmar sedan
4 Comments:
Så sant så sant om hur ointressant det är att läsa om vardagliga verkligheter, jag hoppas den här trenden/vågen tar slut nån gång.
Det är verkligen tråkigt att läsa om men om någon finner nöje i det så är det väl roligt för dem. Bara jag slipper.
Men jag känner folk som hellre skulle hoppa i en ormgrop än läsa sf. Det finns väldigt mycket högklassig sf men jag läser lika gärna en simpel bok om berättelsen är tillräckligt fängslande. Hellre space opera en någon skittrist idéroman om man säger så.
Här har du en som precis läst Meyers första "vampyr"-bok - och jag föll INTE handlöst som de flesta andra verkar gjort. Jag satt verkligen och bara väntade på att slås i backen av.. av.. Ja, av vad, egentligen? Hade jag för höga förväntningar? Eller var berättelsen för utsliten, har man hört/sett/läst det förut?
Jag kommer antagligen läsa nästa bok också, plus se filmen. För även om jag inte himlastormande sveptes med av storyn så är det en söt och lite spännande historia och helt okej förströelse :)
Ja, ni är några stycken som inte faller pladask. Jag är ändå mer förvånad över att så många älskar böckerna. Trots att, som de säger, språket är torftigt och berättelsen banal.
Post a Comment