Packbestyr

På fredag åker jag bort (om jag nu kommer iväg) och jag har funderat på vad jag skall ta med som reselektyr. Nej, jag reser inte till värmen (hemska tanke) utan till Linköping och Catahyas pepparkaksträff med styrelsemöte. Jag skall inte vara borta längre än några dagar och under senare år har jag knappt brytt mig om att packa med någon bok för en så kort vistelse eftersom jag ändå aldrig brukar hinna, eller orka läsa något. Den här gången blir det dock sammanlagt ca tio timmars resa och några timmar att vänta innan de andra anländer.

Jag hade hoppats hinna läsa ut The Passage eftersom jag börjar närma mig slutet och inte vill släpa med mig en så stor och tung bok. Jag vill heller inte börja på en ny innan den är avlutad. Nu ser det inte ut som om jag hinner läsa ut den utan jag får ha en reservplan. Senaste numret av Filter som kom häromdagen passar nog utmärkt att läsa på tåg men räcker den hela vägen och hem igen? Sedan har jag en bunt noveller att läsa innan novellcirkeln. De skulle nog också passa bra som tågläsning men jag skulle helst vilja läsa och begrunda dem i god tid, risken finns ju att jag somnar på tåget och inte får läst något alls. Nåja, det här är väl mitt minsta bekymmer.

Utmärkelse

Jag tror mig ha fått en och annan utmärkelse förut och jag måste erkänna att jag har blundat lite vid dessa tillfällen eftersom jag får lite ångest över att besluta vem jag i min tur skall ge den till. Den här gången tänker jag dock inte göra det för Lyrans vänlighet kommer i en tid när det har stått lite stilla med allting och jag väljer att se det som en lite uppmuntran att hänga kvar, inte ge upp utan att faktiskt fortsätta blogga trots trötthet och annat trist.

Däremot känner jag samma vånda som vanligt över vilka jag skall välja att ge den vidare till.

Här följer reglerna:

1. Tacka den du mottagit utmärkelsen ifrån.

2. Kopiera prismärket till din blogg.

3. Nämn tre författare du räknar till dina favoriter och nämn en favoritbok per författare.

4. Skicka utmärkelsen vidare till 5 mottagare som du tycker förtjänar den.

Så tack, Lyran! Det värmde mitt hjärta.

Märket kan ni se här ovan.

Några av mina favoritförfattare är:

C J Cherryh och av hennes böcker är det nog trots allt Downbelow Station som är min absoluta favorit.

David Brin är en annan sf-författare och Det är väldigt svårt att välja men det får bli Kiln People som jag tycker är en oerhört smart och rolig berättelse.

Anthony Price för att nu bryta sf-kedjan och för att hans böcker hör till dem jag planerar att äga och läsa om och om igen. Åsnans triumf är min favorit.

Och så till det svåraste.

Ett hem utan böcker
Socialistsimon
Landet Annien
Piruett
Drömmarnas Berg

Tematrio - Tyskspråkigt

Jag skulle gärna vilja kunna läsa på tyska. För mig är tyska ett vackert språk och jag kan faktiskt läsa på tyska men jag förstår inte vad jag läser. Fyra års tyskastudier för över 25 år sedan räcker inte till att läsa på originalspråk. Däremot har jag läst en del översatt. Nu kommer jag dåligt ihåg vad jag har läst för länge sedan men jag tänker ändå göra ett försök. Det blir dock inga favoriter den här gången.

1. Kusligheter på Omega XI med undertiteln Utopisk roman av Johanna Braun är en sådan där bok som jag inte egentligen vet varför jag plockade upp. Omslaget var skitfult och den lät nog inte så där jättespännande heller. Men jag började läsa och läste ut den. Jag minns inte ens hur berättelsen började men så småningom kom romens huvudpersoner till en planet där allting var fantastiskt och nytt och perfekt och det visade sig naturligtvis att allting inte riktigt var som det skulle. Titeln till trots så var det inte så kusligt.

2. Den oändliga historien av Michael Ende är en underbar berättelse om fantasins kraft och den är speciell eftersom precis vad som helst kanhända eftersom det bara är fantasin som sätter gränserna.

3. Inte bara kaviar an Mario Simmel var en av mammas favoritböcker. När mamma dog lade jag beslag på hennes tyska exemplar (Es muss nicht immer Kaviar Sein) som nu står i min hylla. Jag läste den för många år sedan på svenska och det är en spionberättelse full av humor och matrecept. Mer kommer jag inte ihåg.

Tematrio - Läsning

I denna tematrio frågar Lyran vad vi läser när vi inte läser skönlitteratur. Jag läser och har läst en hel del genom åren men nuförtiden är jag tyvärr ganska ensidig i min läsning. Det är svårt att komma på tre saker som inte är skönlitteratur men jag skall i alla fall försöka.

1. Bloggar. Det finns en lång lista med bloggar jag läser mer eller mindre regelbundet. De flesta av dem är bokbloggar men det finns några undantag.

2. Datortidningar. PC Gamer är favoriten eftersom den handlar om mitt andra stora intresse, datorspel. Jag har läst den sedan starten.

3. Det tredje är egentligen skönlitteratur men är i alla fall inte in den vanliga romanformen. Jag älskar serier och köper sex tidningar regelbundet. Dessutom har jag en enorm albumsamling som tyvärr inte har utökats på flera år eftersom datorspelsintresset slukar en del pengar.

Tematrio - Filmer

Lyran frågar efter tre favoritfilmer den här veckan och det blir inte helt lätt att välja men jag får väl ta några ur högen.

1. Ett rum med utsikt är nog den film jag har sett flest gånger. Den bygger på en bok (som jag inte har läst) av E M Forster. Det är romantik och vackra miljöer, underbar musik och en hel del skratt. Charlotte Honeychurch åker till Florens med sin något stirriga släkting Charlotte och träffar en del mer eller mindre lustiga människor. Jag såg filmen på bio med mamma och jag blir fortfarande glad av att se den.

2. Magnolia var en film jag inte visste så mycket mer om än att Tom Cruise var med när den visades en kväll. Jag började titta och blev helt fängslad. Den innehåller många berättelser som mer eller mindre hänger ihop. berättelser om trasiga människor och taskiga barn-föräldrar-relationer.Den är underlig och fascinerande, så fascinerande att jag blev tvungen att köpa den för att se den om och om igen och varje gång upptäcker jag något nytt.

3. The Matrix visste jag inte heller något om men hängde med när pappa bjöd mamma på bio. Den målar upp en mörk framtid när maskinerna styr och människornas enda roll är att alstra värme. Det låter dystert men den är så snyggt gjord att det är en njutning att se. Dessutom fungerar berättelsen riktigt bra.

Det finns många fler som jag kanske berättar om en annan gång.

The Big Over Easy av Jasper Fforde

DI Jack Spratt leder Nursery Crime Division, en avdelning av Reading-polisen. Det är en krympande avdelning men det beror inte på att brottsligheten har minskat. Nej, snarare beror det på att Jack inte har chefernas förtroende. Jack är ingen dålig polis. Faktum är att han brukar klara upp de flesta av de brott han är satt att utreda. Tråkigt nog för Jack så lever han i en värld där det inte handlar om att klara upp brotten utan om att bli publicerad. Ju mer invecklat och intressant ett brott är desto större är chansen att berättelsen om det kan komma in i någon av de många tidskrifter med verkliga kriminalfall som finns. Ju fler utredningar du kan få omskrivna desto större chans att du kan bli med i Detectives Guild och med ett sådant medlemskap ökar också chansen att bli publicerad. Jack bryr sig inte om allt det där utan tycker att det borde vara nog att få fast skurken och kanske ge lite upprättelse till offret. Denna inställning har lett till att hans överordnade inte är särskilt nöjda med honom och att allmänheten inte bryr sig över huvud taget.

Förutom krympande anslag och en oförstående omvärld har Jack att kämpa mot den slemmige Friedland Chymes, en av polisvärldens mest publicerade detektiver och en riktigt otrevlig typ. Så en dag dör Humpty Dumpty till synes av ett fall från en mur och livet blir riktigt intressant för Jack.

Det här är alltså en deckare och en ganska skruvad sådan. Den utspelar sig så vitt jag förstår helt och hållet i bokvärlden, samma bokvärld som Thursday Next besökte i serien som började med The Eyre Affair. Till skillnad från i böckerna om Thursday Next så fungerar premisserna ganska bra. Jag finner inga av de logiska luckor som gapade så stora i den förra serien och som jag omöjligen kunde bortse ifrån. Det kan bero på att hela den här berättelsen utspelar sig i en enda värld och att det därför inte uppstår några problem med att jämka samman två helt olika världsbilder med krystade förklaringar och regler som följd. Nej, den här berättelsen är istället smart och rolig, full med ordvitsar och referenser som ibland får mig att önska att jag var lite mer bevandrad i brittisk sago- och rimtradition. Jag kan tänka mig att Ffordes böcker kan vara en översättares mardröm. Dessutom är det riktigt spännande ända till den rafflande upplösningen.

Det är ingen djup berättelse men man har riktigt roligt under läsningen. Jag tycker riktigt bra om Jack Spratt och läser gärna mer om honom och hans assistent Mary Mary.

Tematrio - Titelkvinnor

Lite sent svarar jag på Lyrans tematrio om titelkvinnor.

1. Astas bok av Barbara Vine. Jag minn inte så mycket av den här boken annat än att den var bra. Eller egentligen minns jag inte ens det men jag minns att jag har läst den och alla Barbara Vine jag har läst har varit bra.

2. Carrie av Stephen King. Kuslig och sorglig berättelse om den udda flickan Carrie som visar sig besitta starka krafter som kommer fram en dag när omgivningen driver henne lite för långt. Det hela tar naturligtvis en ände med förskräckelse.

3. Liten Ida av Marit Paulsen minns jag inte heller så mycket av utom att den väckte mycket känslor. Om ett utsatt barn, en "tyskunge".

Tevanor

Jag låter mig inspireras av Martinas svar på Boktokigs fråga om hur vi vill ha vårt te, vi som nu dricker denna ädla dryck.

Jag kommer från en tedrickande familj. Kaffe förekom nästan bara när vi hade gäster, om ens då. Testunden med hela familjen samlad höll vi på länge, i alla fall tills vi barn började droppa av en efter en. Den där kvällskoppen håller jag fast vid än idag. Jag har till och med svårt att sova utan mitt kvällste.

Det skall vara svart te. Förr i tiden drack jag inte smaksatta teer med undantag av Earl Grey, på senare år har jag lärt mig älska blommiga teer. Däremot har jag fortfarande svårt för exotiska frukter och kryddor. Tillagningssättet har också förändrats något. Från att ha låtit teet dra i fem minuter i kokhett vatten så nöjer jag mig nu med någon minut. det är totalt bortkastat att köpa ett fint, väldoftande, blommigt te och låta det dra för länge. Den fina aromen försvinner då. Däremot låter jag min egen blandning av Koh-I-Noor och Lapsang dra lite extra eftersom det kräver det för att den tjäriga smaken skall komma fram. alla sorter, inklusive de lätt parfymerade, dricker jag med mjölk men utan socker.

Grönt te är jag inte särskilt förtjust i och Rooibos är inte te.

Jag dricker helst ur en riktigt stor kopp eller mugg. Den på bilden är favoriten vid datorn eftersom den rymmer hela 6 deciliter och är ganska spillsäker med sitt fat. Annars blir det någon av mina fina Iittala-muggar. Muggen skall helst inte vara helt rak, det är godare att dricka ur muggar som är lite lätt utsvängda. Däremot så vill jag inte ha sådana där väldigt vida tekoppar eftersom det lätt skvalpar över i en sådan.

Te är absolut den dryck jag skulle ha svårast att leva utom, förutom vatten då som är en livsnödvändighet.

Men vad köpte jag då?

Jag hade med mig en lång inköps-/önskelista till Göteborg och Bokmässan. Allt skulle jag inte hitta på mässan, det visste jag, men det gjorde inget. Jag ville ändå pass på att gå på sf-bokhandeln när jag nu ändå var ner.

Överst på listan stod Battlestar Galactica-boxen,
Coraline däremot var ett impulsköp.

Sedan blev det förstås några böcker också.
Elvis var inte med på listan men det var bara av
glömska. Det enda impulsköpet här är Under Orders
som jag råkade få syn på hos ett antikvariat.

Årets fynd är utan tvekan den fina lilla kalendern

som jag köpte för 30 kronor. Musmattor av en
viss kvalitet är jag alltid på jakt efter och nuförtiden
är det endast på bokmässan jag hittar dem.

Men det största impulsköpet var utan tvekan
Mumin som jag länge önskat mig men faktiskt
inte hade en tanke på när jag åkte ner. Det var
helt enkelt omöjligt att motstå dem och två fick
följa med mig hem. Sedan var pengarna slut.

Jag är ganska nöjd med årets skörd, och ganska pank.

Bokmässan 2010: slutrapport

Det blev bara två dagar för mig i år. Pengarna tog slut och jag åkte hem på lördag förmiddag. Såhär i efterhand ångrar jag lite att jag inte stannade eftersom det hade varit väldigt roligt att gå på bloggcafét och träffa ytterligare några bloggare. Vi får väl se om det blir något nästa år.

På plussidan: Bloggfikat på torsdagen och det lite stillsammare fikat med Calliope och Lyran på fredagen, ingen toalettkö under två dagar, atmosfären, trevliga inköp.

På minussidan: Att pengar och ork inte räckte till fler än två dagar, jag missade bloggcafét, att jag inte fick träffa alla jag ville träffa.

Här är några suddiga vimmelbilder: