Så var det bokrea igen

Bokrean betyder inte lika mycket som förr. Jag har förstått att jag inte är ensam om att tycka så och läste till och med om det i senaste numret av Filter. Det var många år sedan jag satt och kryssade för i reakatalogerna och de senaste åren har jag beställt någon enstaka bok från sf-bokhandeln om jag hittat någon intressant inbunden titel. För som jag sagt tidigare så gillar jag inte pocketböcker.

På den tiden jag bodde på en ort med bokhandel så hände att jag tittade in i realokalen någonstans mot slutet och för det mesta blev det något köp men sällan några större, delvis på grund av pengabrist men också för att de få jag köpte bara blev stående i hyllan, olästa. Det brukade kännas som om det borde vara fest med bokrean men jag hade liksom aldrig råd eller lust att festa.

Men i år har jag faktisk noggrant gått igenom en reakatalog, sf-bokhandelns såklart, och prickat för åtta titlar varav sju är på väg hem till mig just nu. Alla utom en är inbundna. Ingen av dem stod på önskelistan men alla är titlar eller författare jag sneglat lite på och förmodligen skulle köpt vid ett eller annat tillfälle och nu får jag dem i inbundet skick och är alldeles darrig av förväntan.

Jag återkommer med titlar och bilder när paketet har anlänt.

Tematrio - Inledningar

Så har jag letat mig upp genom feberdimmorna och mjukstartar lite med en gammal Tematrio. Minnesvärda inledningar handlar den om och jag har letat reda på tre som jag minns fick mig att stanna till lite.

1. The day war was declared, a rain of telephones fell clattering to the cobblestones from the skies above Novy Petrograd. Some of them had half melted in the heat of re-entry; others pinged and ticked, cooling rapidly in the postdawn chill. An inquisitive pigeon hopped close, head cocked to one side; it pecked at the shiny case of one such device, then fluttered away in alarm whn it beeped. A tinny voice spoke: "Hello? Will you entertain us?"

Ur Singularity Sky av Charles Stross

En sådan inledning lovar lovar underhållning och det är precis vad man får när Festivalen drar in och börjar röra runt i folks liv med sina livsfarliga mimare och annat otyg. Humor på hög nivå.

2. It Was a tiemof masquerade.
It was the eve of the High Transcendence, an event so solemn and significant that it could be held but once each thousand years, and folk of every name and iteration, phenotype, composition, consciousness and neuroform, from every school and era, had come to celebrate its coming, to welcome the transfiguration, and to prepare.

Ur The Golden Age av John C Wright

Det känns om om man skall få ta del av någonting stort och fantastiskt, något som ligger så långt in i framtiden att det ogripbart. Det stämmer till viss del. Ibland känns dessa framtida människor så främmande i sitt sätt att tänka och leva att jag har svårt att hänga med men trots det tycker jag att boken höll vad inledningen lovade.

3. When a man you know to be of sound mind tells you his deceased mother has just tried to climb in his bedroom window and eat him, you only have two basic options. You can smell his breath, take his pulse, and check his pupils to see if he's ingested anything nasty, or you can believe him.

Ur The Steel Remains av Richard Morgan.

Den här boken fångade mig från första meningen men tyvärr höll den inte hela vägen. Jag tyckte den var bra men inte riktigt så bra som jag hoppats.